Har nyss stickat klart mina sockar - de första som jag stickat på egen hand. Vilken lycka! :) Stickade ett par för kanske 10 år sen, då med mamma som tålmodig lärare. Nu har jag fått klara mig på egen hand, vilket har gått ganska bra (även om jag saknar hennes underbara sätt att lära ut).
Har tänkt försöka lära mig att sticka vantar också denna vinter. Det är lite samma sak där - har stickat ett par för länge sen (med mammas hjälp), men sen har det inte blivit av att jag stickat några på egen hand.
Jag har under åren mest stickat koftor och tröjor. Älskar att ha dem på mig och har inte gillat så mycket "pillergöra", även om jag tyckt om krångliga mönster.
Sen nu har jag varit på stickläger och läser stickbloggar...
Verkligen inspirerande! Men jag inser också några saker. Dels vad lite jag kan!! Dels att det jag tycker är svårt tycker andra är lätt och vise versa. Många börjar med att lära sig sockar och vantar går sen via sjalar vidare till tröjor.
Bara att inse att jag gör bakvägen. :) (återigen på mitt eget vis)
Kan känna mig avundsjuk på er som glatt knåpar ihop den ena vackra sjalen efter den andra (själv har jag gjort en - en liten citron), detsamma vad gäller sockar och vantar.
Har suttit och muttrat nu några dagar att jag minsan inget kan, allt bara trasslar ihop sig. Men så har jag försökt vända på det. Jag kan visst. Jag har faktiskt en hel hög med tröjor/koftor som jag använder så gott som dagligen.
I stället för att sucka avundsjukt på allt det vackra andra gör kan jag låta mig inspireras. Få lusten att själv lära mig. Samtidigt som jag gläds åt de fina koftor som mina händer har knåpat ihop.
Så fram med mer garn och stickor!! Gläds och var stolt över det du kan. Inspireras och gläds åt vad andra kan. Framför allt: njut av vad vackert garn, stickor och ett par händer kan åstadkomma!!! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar